Q-bup kartlägger barn- och ungdomspsykiatrisk vård
Q-bup omfattar data från mer än hälften av all verksamhet som bedriver barn- och ungdomspsykiatri. Registret gör det möjligt för verksamheter att mäta resultatet av egna insatser. Det är också möjligt att identifiera skillnader i vården över landet.
Syftet är att patienter som vårdas inom barn- och ungdomspsykiatrin ska få bästa tänkbara vård.
Q-bup startade 2015 och är sedan 2018 ett nationellt kvalitetsregister på certifieringsnivå 3. Sedan hösten 2021 med öppen statistikredovisning i webbgränssnitt.
Kvalitetsindikatorer
I Q-bup kartläggs ett flertal faktorer. Bland andra hur stor andel patienter som:
- fått läkemedelsbehandling och genomgått en somatisk läkarundersökning
- fått en strukturerad suicidriskbedömning
- behandlas med KBT för depression, ångest eller OCD
- får vård som innebär samverkan mellan professioner eller verksamheter
- påtagligt förbättrats eller försämrats
Det finns även möjlighet att utläsa vilken behandling patienter med depression, ångesttillstånd och OCD fått.
I Q-bup kartläggs även hur patienter med låg funktionsnivå prioriteras i det initiala omhändertagandet samt hur enhetens resurs fördelas mellan olika patientgrupper.
Med hjälp av för- och eftermätningar med CGAS och andra validerade mått och självskattningar (till exempel SDQ, CBCL, HoNOSCA, BCFPI, ORS/CORS, WHO-5) är det möjligt att utläsa förändringar avseende funktion och symtom.
Om Q-bup
Styrgrupp
Bjarne Olinder
BUP Östergötland
Janine Semius
Brukarinflytandesamordnare
Linda Halldner Henriksson
Karolinska Institutet
Linda Welin
BUP Skåne
Marcus Andersson
BUP Halland
Michelle Nielsen
BUP Västra Götaland
Olle Lindevall
BUP Stockholm
Peter Ericson
BUP Stockholm
Pia Tallberg
BUP Skåne
Jonas Nilsson
Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
Sven Ernstsson
BUP Kungälv
Vetenskaplig referensgrupp
Paul Lichtenstein
Professor, Karolinska Institutet
Christina Dalman
Professor, Karolinska Institutet
Eva Henje-Blom
Docent, Umeå Universitet