”Vi får en mycket klarare bild av hur väl vi lyckas hjälpa patienterna”
2023-03-09– Det här registerinitiativet har blivit extremt väl mottaget. Det viktigaste stödet för oss som jobbar med det kommer från nätverket för BUP:s verksamhetschefer, säger Olle Lindevall som är registerhållare för Q-bup och leder arbetet med dess utveckling.
För att regioner ska kunna ansluta sina BUP-enheter till Q-bup krävs insatser från deras IT-förvaltningar. Den administrativa processen kan vara trög, men den tekniska utveckling som krävs är oftast ganska enkel.
Fler regioner på väg in
Landstinget i Kalmar län var först ut och anslöt 1 juni 2015. Sedan dess har Stockholm, Gävleborg, Jämtland-Härjedalen, Skåne, Östergötland, Halland och en del av Västra Götaland kommit till. Det innebär att Q-bup nu omfattar drygt hälften av landets barn- och ungdomspsykiatri. Ytterligare nio regioner i den så kallade SUSSA-gruppen håller på att införa nytt journalsystem och förbereder då också för att kunna föra över data till Q-bup. Olle Lindevall ser stora möjligheter i takt med att fler regioner börjar leverera data till registret.
– Vi kan redan nu konstatera att det finns stora skillnader mellan regionerna i olika avseenden och på lite sikt kommer vi att få en mycket klarare bild av hur vårdprocesser och praxis ser ut i BUP och av hur väl vi lyckas hjälpa patienterna. Vi kommer att veta mer om vilka patientgrupper vi inte lyckas hjälpa och vi kommer att kunna inrikta utvecklingsarbete mot dem, säger han.
Sedan 2021 finns en öppen statistikvisning på Q-bups hemsida där alla kan gå in och ta del av de anslutna verksamheternas resultat i ett tiotal olika kvalitetsindikatorer och analyser. Under 2023 kommer visningen att kompletteras med en uppsättning indikatorer som utvecklats i arbetet med vård- och insatsprogrammet för ADHD.
Gå till Q-bups statistikvisning.
Den krångliga verkligheten
Många läkemedel är otillräckligt beforskade när det gäller barn och unga. Manualstyrd psykologisk behandling har ofta vetenskaplig evidens, men i den kliniska vardagen är det svårt att ha fullständig kontroll över hur den ges. Kunskapen är också ofta otillräcklig om hur metoderna fungerar utanför forskningsmiljön.
– Q-bup kan ge en bild av hur olika interventioner fungerar när de möter vanlig krånglig klinisk verklighet. Hur stor del av patienterna blir faktiskt hjälpta? Det har vi ganska dåliga kunskaper om idag, säger Olle Lindevall.
Med hjälp av Q-bup kan en enhet jämföra sig med andra enheter. Skiljer man ut sig på något sätt kan det vara en signal om att man behöver undersöka vad som ligger bakom. Data i Q-bup kan också visa vilka resultat ett förbättringsarbete ger. Enheten kan jämföra sina resultat före insatsen med resultaten efteråt.
Odlade föreställningar
En typ av fråga som kan få svar är om man verkligen prioriterar de patientgrupper som det är sagt att man ska prioritera, till exempel tonåringar som söker hjälp på egen hand. Kanske är det inte alls så som man tror att det är.
– På alla arbetsplatser odlar man tillsammans föreställningar om hur det står till i verksamheten. Inom BUP odlar vi föreställningar som till exempel: ”Vi jobbar oftast med KBT.” ”Väldigt få av våra patienter får läkemedel.” Enligt min erfarenhet är det så att när man faktiskt tittar efter och börjar räkna, så är de här föreställningarna nästan alltid fel, säger Olle Lindevall.
Charlotta Sjöstedt