”Vi kommer att få en mycket klarare bild av hur väl vi lyckas hjälpa patienterna”
2018-06-28– Det här registerinitiativet har blivit extremt väl mottaget. Det viktigaste stödet för oss som jobbar med det kommer från nätverket för BUP:s verksamhetschefer, säger Olle Lindevall som är registerhållare för Q-bup och leder arbetet med dess utveckling.
För att landstingen ska kunna ansluta sina BUP-enheter till Q-bup krävs insatser från deras IT-förvaltningar. Den administrativa processen kan vara trög, men de tekniska förändringar som krävs är oftast ganska små och enkla.
Landstinget i Kalmar län var först ut och anslöt 1 juni 2015. Sedan dess har Stockholm, Gävleborg och Dalarna kommit till. Det innebär att Q-bup nu omfattar en tredjedel av landets barn- och ungdomspsykiatri. Ytterligare två eller tre landsting tillkommer under 2018. Olle Lindevall ser stora möjligheter i takt med att fler landsting börjar leverera data till registret.
– Vi kommer att få en mycket klarare bild av hur vårdprocesser och praxis ser ut i BUP och vi kommer att få en mycket klarare bild av hur väl vi lyckas hjälpa patienterna. Vi kommer att veta mer om vilka patientgrupper vi inte lyckas hjälpa och vi kommer att kunna inrikta utvecklingsarbete mot dem, säger han.
Den krångliga verkligheten
Många läkemedel är otillräckligt beforskade när det gäller barn och unga. Manualstyrd psykologisk behandling har ofta vetenskaplig evidens, men i den kliniska vardagen är det svårt att ha fullständig kontroll över hur den ges. Kunskapen är också ofta otillräcklig om hur metoderna fungerar utanför forskningsmiljön.
– Q-bup kan ge en bild av hur olika interventioner fungerar när de möter vanlig krånglig klinisk verklighet. Hur stor del av patienterna blir faktiskt hjälpta? Det har vi ganska dåliga kunskaper om idag, säger Olle Lindevall.
Med hjälp av Q-bup kan en enhet jämföra sig med andra enheter. Skiljer man ut sig på något sätt kan det vara en signal om att man behöver undersöka vad som ligger bakom. Data i Q-bup kan också visa vilka resultat ett förbättringsarbete ger. Enheten kan jämföra sina resultat före insatsen med resultaten efteråt.
Odlade föreställningar
En typ av fråga som kan få svar är om man verkligen prioriterar de patientgrupper som det är sagt att man ska prioritera, till exempel tonåringar som söker hjälp på egen hand. Kanske är det inte alls så som man tror att det är.
– På alla arbetsplatser odlar man tillsammans föreställningar om hur det står till i verksamheten. Inom BUP odlar vi föreställningar som till exempel: ”Vi jobbar oftast med KBT.” ”Väldigt få av våra patienter får läkemedel.” Enligt min erfarenhet är det så att när man faktiskt tittar efter och börjar räkna, så är de här föreställningarna nästan alltid fel, säger Olle Lindevall.
Charlotta Sjöstedt